Lítið eftirlit með sjóðasukkinu í ESB

Flestum er kunnugt um að endurskoðendur og eftirlitsmenn hafa í áravís gert mjöl alvarlegar athugasemdir við reikninga Evrópusambandsins, reyndar svo alvarlegar að reikningarnir hafa ekki verið undirritaður. Nú neita þingmenn ESB að samþykkja reglur um skoðun á meðferð þeirra á styrkjum til þeirra sem nema um sjö milljónum króna á ári og eiga að mæta ýmsum skrifstofu- og ferðakostnaði.

Sænsku vefurinn Europaportalen greinir frá þessu og segir jafnframt að ESB-þingmenn Svía hafi allir stutt breytingar á vinnureglum sem hefðu falið í sér aukið eftirlit. Meirihlutinn á ESB-þinginu kom hins vegar í veg fyrir að reglur um rannsókn og aukið eftirlit yrðu samþykktar. Það er því ekkert vitað hvernig þessum fjármununum er varið.

Stjórnmálamenn og embættismenn í ESB hafa ekki þurft að kvarta yfir þeim launum og styrkjum sem þeir fá. Per G. Gyllenhammar, fyrrverandi forstjóri Volvo, segir í nýlegri bók að það séu aldrei bestu eða þekktustu stjórnmálamennirnir hverju sinni sem veljist til forystu og hæstu embætta í ESB. Slíkt fólk veljist til forystu í sínum heimalöndum. En þetta annars- og þriðjaflokks stjórnmála- og embættismannalið í ESB þarf þó ekki að kvarta yfir kjörunum. Launin eru á bilinu sem svarar einni og hálfri milljón króna og upp í fjórar milljónir króna á mánuði, auk kostnaðarstyrkja fyrir álíka fjárhæðir án þess að fullnægjandi eftirlit sé með notkun þeirra skattpeninga.

ESB sér vel um toppana á meðan almenningur í mörgum löndum býr við hrikalegt og langvarandi atvinnuleysi.

Hér má sjá yfirlit yfr laun embættis- og stjórnmálamanna í ESB.

Sjá einnig hér

 

Athugasemdir

[Jón Frímann Jónsson, 1.5.2015 kl. 21:26]

Það vantar ekki rangfærslunar hingað inn. Efnahagsreikningar Evrópusamabndsins hafa verið samþykktir í mörg ár núna og eru innan skekkjumarka. Eins og má lesa hérna (tengill fyrir neðan).

http://www.britishinfluence.org/it_s_the_british_media_that_needs_auditing

Ég sé síðan á vefsíðu Evrópuþingsins að umrædd tillaga var samþykkt og verður birt fljótlega í lögfræðiriti ESB.

http://www.europarl.europa.eu/news/en/news-room/agenda/2015-W18-By-Type (leita eftir máli A8-0082)

Sjá nánar hérna, http://www.europarl.europa.eu/oeil/popups/ficheprocedure.do?reference=2014/2078%28DEC%29&l=en

[Heimssýn, 3.5.2015 kl. 06:59]

Jón Frímann Jónsson virðist ekki vera alveg með á nótunum um það hvernig endurskoðendur hafa gert mjög alvarlegar athugasemdir við reikninga ESB. Hér er frásögn í Svenska Dagbladet:

Stoppa EU:s redovisningsslarv

http://blog.svd.se/larssonsvarld/2013/02/21/stoppa-eus-redovisningsslarv/

Hur kan en jätteorganisation som EU, med sina över 45 000 tjänstemän, år efter år tillåtas fortsätta slarva med redovisningen? Det är inte bara obegripligt, utan rent ut sagt respektlöst mot alla oss 500 miljoner invånare, vars skattepengar det är som används.

Här är bakgrunden: Varje år granskar den Europeiska revisionsrätten hur EU-kommissionen redovisar sina använda medel. De kommer sedan med en rekommendation om huruvida de 27 kommissionärerna ska beviljas ansvarsfrihet eller inte. I november i fjol var det dags igen. Samma dag råkade jag vara i EU-parlamentet i Bryssel, och en av de parlamentariker jag besökte hade en tjock lunta på sitt bord.

– Det är inte klokt. Det här är 18:e året i rad som revisionsrätten gör bedömningen att kommissionen inte ska få ansvarsfrihet, ändå händer inget, sade ett minst sagt upprört intervjuobjekt och bankade med handen på pappershögen.

Det revisionsrätten har upptäckt är att andelen fel i EU-budgeten för 2011 ligger på 3,9 procent. En liten ökning mot 2010, då 3,7 procent av alla poster ansågs vara felaktiga. Enligt regelverket anses två procents budgetfel vara en rimlig nivå. Nu ska det i ärlighetens namn sägas att ett fel inte nödvändigtvis betyder att pengarna är förskingrade, det kan lika gärna handla om en signatur som saknas eller att en upphandling är felaktigt gjord. Men det spelar ingen roll. På arton år borde man ha fått bättre ordning.

Det anser Anders Borg också. På finansministermötet den 12 februari röstade han tillsammans med Storbritannien och Nederländerna nej till att ge kommissionen ansvarsfrihet – för andra året i rad.

– Vi gjorde en väldig stark markering genom att rösta nej, men vi fick också starkt stöd från Finland och Danmark som anser att det är otillfredsställande att man inte får ordning på den här redovisningen på ett korrekt sätt, sade Anders Borg efter mötet.

Tyvärr räcker inte tre länders röster långt. Felet är nämligen inte enbart kommissionens. En viktig del av ansvaret ligger på medlemsländerna där den största delen av pengarna används, och de drar sig för att peka ut varandra.

Enligt Europaportalen.se är det samma länder som återkommande står för de flesta felen. I år är det Rumänien, Italien och Tjeckien som toppar listan. Den tjeckiska regeringen har skickat en medarbetare till Bryssel för att undersöka vad som kan göras åt problematiken, men varken Italien eller Rumänien eller något av de andra länderna har gjort något liknande.

Inte heller vi i Sverige har helt rent samvete. Ekonomistyrningsverket påpekade häromveckan att EU-bidrag för 190 miljoner kronor inte redovisats på ett riktigt sätt.

Nu är det EU-parlamentets tur att ställning till om kommissionen ska få ansvarighet eller inte. Den 18 mars ska parlamentets budgetkontrollutskott ta ställning och senare i april ska samtliga parlamentariker rösta.

Stalltipset är att de ställer sig på kommissionens sida.  Parlamentet har bara sagt nej en enda gång. Det var 1999, men då hann hela kommissionen avgå efter anklagelser om korruption, innan frågan utreddes.